- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
118

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 8 UR MINNET OCH DAGBOKEN.

Han hade en afton ganska sent anländt till staden
och vederbörligen installerats i sitt rum, som förut varit
den aflidne herr N:s enskilda kontor. Det var ett ganska
trefligt rum, med prydliga gardiner för fönstren, bekväm
soffa, vackert skrifbord och en väldig ’klaff-chiffonier’, i
hvilken köpmannen förr hade haft sina penningar och
dyrbarheter förvarade; i ett hörn af rummet stod en
stor gammaldags kakelugn, där nu en munter brasa
sprakade. H—n tyckte om sitt rum och ansåg sig
skola komma att trifvas förträffligt.

När klockan var något öfver elfva, gick H—n till
hvila; men då han ej kände sig sömnig, tog han efter
sin vana en god bok och begynte läsa. Läsningen
intresserade honom så, att den drog ut till dess klockan
redan slagit tolf; då tyckte han det kunde vara tid att
sluta. Han skulle just släcka sitt ljus, då hans
uppmärksamhet fästes vid att någon gick i det yttre
rummet och nalkades hans dörr. Undrande, hvad som
kunde föranleda ett så sent besök, lät H—n ljuset brinna
och väntade att få höra någon knacka på. Men utan
någon knackning öppnades dörren på vid gafvel, och
slöts sedan åter till, utan att någon blef synlig.
Förargad öfver hvad han antog vara ett opassande skämt,
ämnade H—n just ropa: »FIvem är där?» då han
öfver-raskades af ett underligt ljud inne i rummet. Han hörde
tysta men tydliga fotsteg, såsom af en man. Dessa steg
gingo från dörren fram till chiffonieren; där stannade de.
Oafvändt såg H—n åt detta håll, men ingen syntes till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free