Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag har glömt nämna, att orkestern under
föreställningarna utgjordes af stadens vanliga musikcorps,
förutnämnde Landahl, nålmakaren och trumslagaren.
Vid uppförandet af »Villebrådstjufvarne» skulle
emellertid någon anföra studentsången på scenen, och
dertill utsågs Landahl af gubben Berggren såsom
varande hufvudet längre än vi andra. Hans plats i
orkestern fyldes emellertid af en ung bodherre, som
kunde spela gitarr och accompagnerade efter gehör.
Ändtligen efter anstälda repetitioner, hvilka gingo
utmärkt, om man icke faste afseende vid Landahls
förlägenhet och ohåga att visa sig på scenen,
randades den stora dagen, då vi skulle uppträda.
Ingen hade fått kännedom härom utom våra
flickvänner, och dessa hade märkvärdigt hållit sina
tysthetslöften, men deremot öfvertalat sina pappor och
mammor, far- och morföräldrar, tanter, onklar och
mostrar jemte bekanta och bekantas bekanta att gå
upp för att se den »roliga pjesen», så att huset var
alldeles öfverfullt.
Lilla fru H. hade under mycken munterhet och
åtskilliga utrop af »Se så, låt bli»! sminkat oss så
som det skulle vara och Blanche hade målat ut
Landahl med stora svarta ögonbryn och
knäfvel-borrar samt diverse rynkor under ögon och
mungipor och pryd t honom med blåröd näsa och
cinober-röda kindknotor, så att han mest liknade en indian
på krigsstråt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
