Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi stodo uppstälda emellan tvenne kulisser,
målade som skog, färdiga att marschera in med våra
jagtbössor på axeln, hvarunder en af kamraterna var
elak nog att spika fast Landahls långrock vid en
kuliss, och då han stretade emot och icke ville visa
sig för publiken, knuffade Blanche till honom i ryggen,
hvilket hade till följd att han störtade in hufvudstupa
med kulissen öfver sig och stod så midt på scenen
likasom i ett buskage, med det vilda indianhufvudet
högt öfver träd och buskar.
Publiken, som trodde att jdetta hörde till pjesen,
applåderade allt hvad den orkade, vi rusade in och
afsköto några lösa skott mot buskarne med Landahl
uti, hvilket allt satte sådan skräck i denne, att han
störtade ut med kulissen om halsen och höll på att
draga med sig hela teatern.
Åskådarne, som nu känt igen sin orgelnist på
tagena och de långa benen när han tog till flykten,
höllo på att kikna af skratt, och inropningarna ville
aldrig taga slut; men ingen makt på jorden skulle
kunnat få in Landahl en gång till.
Efter en sådan början gick pjesen sedan med den
öfverdådigaste uppsluppenhet. Vi sjöngo och drucko
champagne på scenen. Publiken hurrade, stampade
och skrek i förtjusning och ridån gick ned under en
åska af applåder, som väl aldrig hörts på någon teater.
Succén var således fullkomlig och dagen glad
samt slutade med en supébjudning af gubben Berg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
