Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bella Palmfelts hem var icke rikt och icke heller fattigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken ingalunda minskades af att Bella så gerna
tycktes vara med Hanna.
Der voro flickor af många slag på fjerde
klassen, och det gjorde att den aldrig hade
någon riktig sammanhållning. Der voro barnsliga,
outvecklade flickor, som på lediga stunder ännu
roade sig med pappersdockor och dylikt. Der
voro halft blaserade unga damer, hvilka redan
varit med i stora verlden och talade om baler
och kurtis med en erfarenhet, som väckte någras
afund, andras åtlöje. Der fans vidare några
riktiga „pojkflickor”, hvilka älskade sport af alla
slag, voro fulla af upptåg och bullrade under
qvarterna. Och slutligen fans der några
allvarsamma, tänkande flickor, hvilka med vaken blick
följde lifvet omkring dem och sökte uppfostra sig
sjelfva så godt de förmådde. Bella stod så att
säga på gränsen mellan alla dessa olika naturer:
hon var på en gång barnslig och tänkande, qvinligt
behaglig och dock käck. Derför passade hon
så bra med dem alla och var det enda bandet
mellan dessa stridiga elementer.
Underligt nog slöt sig Hanna först till
„småbarnen”, som de kallades, och vann deras
tillgifvenhet genom att med intresse lyssna till
deras pappersdockshistorier. Hon hade visserligen
aldrig sjelf lekt med dockor, men hon rycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
