Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bella Palmfelts hem var icke rikt och icke heller fattigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med af deras lifliga fantasi och fann sig ofta midt
inne i de vidunderligaste pappersdocksintriger.
Och så fann hon sig tilltalad af småbarnens mod
att vara barnsliga, ehuru alla skrattade åt dem.
Skolorna hade lof en dag för det vackra
vädrets skull och skridskobanan på norra
hamnen vimlade hela dagen af skridskoåkande
ungdom. Isen låg blank som en stor karamell och
snöfältet der bakom glittrade i solskenet, som en
sockrad maräng. På afstând sågos stränderna af
Högholmen och Blåbärslandet insvepta i ett
genomskinligt vintertöcken, och ryska kyrkan med
sina hvita tak samt de ståtliga stenhusen vid
norra kajen, bildade vackra kulisser kring denna
fria, öppna scen.
Frampå förmiddagen hade det begynt blåsa
en häftig sydvest, hvilken sopade bort från banan
alla ömtåliga halsar och öron. De mera
härdade stannade qvar. Stod man säker på
stålskorna och lät vinden föra sig, så seglade man
med god fart utan att behöfva röra en fena, ända
tills snövallen sade stopp. Men när man skulle
tillbaka! Vinden strök som en mur emot en,
hvirflade om med kjolarne, som om han velat
skaka dammet ur dem och tryckte mössorna i
nacken, de må ha suttit aldrig så stadigt.
Egentligen hade man bordt hålla sig inne i dag. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
