Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småsyskonen skulle ha knäckkokning på gården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryggen af sin Ajax och knapt blinkade när det bar
af som värst. Men en gång gick hans högmod
för fall. Han hamnade i snödrifvan, medan Ajax
fortsatte färden på egen hand och slog nosen
mot kökstrappan.
Flickorna styrde turvis för hvarandra, ty
Hanna hade ingen kälke. Hennes långa ben
voro beständigt i vägen, sak samma huru hon
satt, och Bella var maktlös af skratt, så hon
oupphörligt ramlade af kälken. Hon beundrade
Hanna, när denna utan synbar ansträngning drog
både henne och Lisi uppför backen och när hon
lyftade Bella, påpelsad som hon var, att sitta på
vattentinan. Lulle såg med stora ögon på detta
kraftprof och frågade: – Huru har du blifvit så
stark, Hanna Rappe?
– Af att plöja, äta surt bröd och bära ved,
– svarade Hanna muntert.
– Nej, har du verkligen fått plöja? Det har
inte jag, fast jag är gosse.
– Ja, ser du, jag var sjelf häst. Vi hade
ingen häst och ingen dräng, och när det var
brådt om, spände jag mig for plogen och drog
den i potatistäppan.
– Åhå! – utbrusto barnen. – Men hvem körde?
– Det behöfdes ingen kusk, när hästen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
