Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småsyskonen skulle ha knäckkokning på gården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så klok. Han visste precis hvad han skulle göra,
och när fåran var plöjd, tog han potäterna och
radade dem i fåran.
– Men med hvad tog han dem? I mun?
– Med framfötterna, – log Hanna.
– Han kunde väl icke taga mer än en i
sender, – funderade Lulle.
– Åhjo, han hade en korg . . .
– En noskorg, som Pontus på Fågelvik, –
och begge barnen skrattade hjertligt åt Lulles
qvickhet. I deras lifliga fantasi hade Hanna
verkligen varit förvandlad till en riktig häst, och de
öste öfver henne frågor och förmodanden, som
hon på sitt lustiga sätt besvarade. Hon tjusade
dem genom att härma kon och fåret och tuppen
och andra slags djur, så de glömde att skurra
backe och slogo sig ned bredvid Hanna i
snökammaren.
– Och vet ni, när vår bässe brukade plumsa
i ån vid den branta stranden, hoppade jag efter
och drogo honom i land vid hornen.
–Åhå! Var du inte rädd att han skulle
stånga dig?
– Nej, Pelle har respekt för mig sedan jag en
gång gaf honom ris för att han tuggat sönder
mitt nya metspö. Det är bara när han ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
