Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
81
ned i vågens famn!
Men den lille grät,
då kom glömskans glädje
strax med tåren åter.
Lycklig den som gråter.
Barnet vart man och vart gubbe, hans hår vart
färglöst och den sista blomman föll vissen från
hans hjärta. Med de tårar han grät kom lugn
och frid tillbaka till hans sinne. — Hur person-
ligt karaktäristisk är dikten likväl icke på samma
gång för honom, som kallat den lycklig, »som för
ingenting kan skratta som jag eller gråta» och som
sjungit
än likt syskonsträngar darra
gråt och jubel lika nära.
Något inflytande från Runeberg förrådes väl också
i de små erotiska situationsbilder, som berätta om
kärlekens oroliga rörelser i det unga hjärtat, där
lyckan och smärtan förenade byggt bo, alltsedan
den ljuva stunden, den bittra stunden. Det är
snarast i det måttfulla, odeklamatoriska, som den
store svenske skalden i Finland synes mig ha på-
verkat sin store lärjunge i Sverige. Det var ju
också denna enkelhet i Runebergs form, som
6. — Berg, Heidenstams ungdomsdiktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
