Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du bist wie eine Blume!» sjöng Hiller med
darrande röst. »So rein, so schön und hold!»
Han såg på Louise med ett allvarsamt, nästan
högtidligt uttryck, och då slutet av romansen
kom: »Betend dass Gott dich erhalte, so rein,
so schön und hold», sträckte han ut händerna
som till en stilla välsignelse, liksom han hade
gjort den kvällen hos Ströms.
Louise försvann genom en annan dörr, och
Anna såg i detsamma upp på Hiller med tårar
i sina blåa barnaögon.
»Vad den är vacker!» sade hon sakta.
»Och vad det passar er att ackompanjera
den!» svarade han. »Ni spelar ju som en ängel.»
Måhända var det för att inte taga honom ur
illusionen, som Anna reste sig från pianot och
vägrade att spela mera. Hon visste, att hon
inte kunde prestera annat än just
ackompanjemanget till denna enda sång.
Var det inbillning av Anna, att hon tyckte,
att Hiller visade sig mera tankspridd den
övriga delen av kvällen och gång på gång såg
emot dörren, som om han väntade, att någon
skulle komma in.
Emellertid förblevo de tre ensamma. Louise
visade sig inte, och då Anna uppsökte henne
— 112 —.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
