Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolan och den fria läsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
de timmarna lärde vi känna och för all framtid minnas
Fritjofs saga, Axel, många av Tegnérs smärre dikter,
Nadeschda, Julkvällen, Kung Fjalar, Kung Enzio m. fi.
Numera äro ju principerna helt andra, och lösen
»direkt till böckerna» har upptagits på de moderna
skolprogrammen, och den kompletterande läsningen tillmätes
väsentlig betydelse. Men det tyckes som om vi för
närvarande stode under den osäkerhetens fördömelse som
mer eller mindre vidlåder varje övergångstid. Det ser
ut som om skolan i detta fall vore i färd med att bildlikt
talat sätta sig emellan två stolar. Den vill den fria
läsningen, men den vill ej på samma gång knappa in på
den gamla läxläsningen. Det är som om skolan hade en
smula svårt att lita på och erkänna den kunskap som en
lärjunge skaffat sig genom bredvidläsning och ej på
det gamla legitima läxläsningssättet. Trots de nya goda
teorierna är situationen i regel den som Wolgast
beskriver sålunda:
»Följer man den genom läseundervisningen
utvecklade förmågan hos den från skolan utgångna ungdomen
ut i livet, så skall man finna, att en del frivilligt avstår
från läsning: skolan har icke förstått att ge dem håg
för självständig läsning; en annan del slår sig på en
läsning som på ett värdelöst sätt dödar tiden: skolan har
icke lyckats hos dem förmedla ett gott omdöme och en
sund smak; en tredje del slutligen skulle antingen till
följd av sin egen smak, omständigheter eller yrke vilja
på ett fruktbärande sätt läsa bildande lektyr; men det
felas dem förmåga till ett verkligt inträngande i ämnet,
och lusten förlamas: skolan har icke tillräckligt övat
läsningen i högre mening, som består i förmåga att
samla de framställda tankarna och uppfatta dem i deras
sammanhang.» — »Skolan har ej förstått», säger S. L. Ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
