Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. A. Ålund: Den gamla i Gråmyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
kunde det hända, att okynniga barn sprungo efter
henne och ropade Becka, Becka. Hennes fader hade varit
becksjudare, däraf öknamnet. Men hon fortsatte sin
väg i djupa tankar och tyckes icke ens ha lagt märke
till gäckeriet.
Så länge hälsa och krafter någorlunda stodo bi,
gick hon regelbundet den långa vägen till kyrkan om
söndagarna. Ensam fick hon gå, om ock stora skaror
gingo på samma väg. Försökte någon slå sig i språk
med henne, fick han blott ett enkelt ja eller nej och
tröttnade snart på det samtalet. När hon gick till
kyrkan, tycktes hon gå och bära på någon stor och djup
tanke, som tog bela hennes uppmärksamhet i anspråk.
Ovillkorligen kom man att erinra sig bibelns ord:
bevara din fot, när du går till Guds hus och kom till att
höra. På hemvägen var hon åter försänkt i djupt
begrundande, hvaraf man kom att tänka på Guds ords
maning: behåll det du har, att ingen tager din krona.
Där bygden tog slut begynte för henne den tyngsta
vandringen. Det var, som å obygdsstigar är vanligt,
att klättra på stenar öfver sanka myrmarker, stiga
uppför och iitför bergknallar o. s. v. Den gamla måste
många gånger sätta sig och hämta andan för att sent
omsider dödstrött hinna torpet i Gråmyr.
Därhemma hade hon en dyrbar skatt, som hon
längtade efter på hemvägen från kyrkan — en samling af
våra gamla bästa uppbyggelseböcker. För att på
söndagseftermiddag få tillfälle att syssla med dem, tog
lion ut stegen på hemvägen från gudstjänsten. Men hur
hade hon i all sin fattigdom kunnat skaffa sig en
sådan dyrbar bokskatt. Därpå kunde husbondefolket i
Gråmyr gifva besked. Mången natt satt den gamla
uppe vid sin spinnrock till både kl. 1 och 2 för att
kunna tjäna in en slant, som kunde sparas för att anskaffa
en efterlängtad bok af Luther eller Schartau eller
Boos. Men det var icke samlarevurm hos gumman;
hon älskade sina böcker för det goda Guds ord, som
hon visste finnas i dem och som hade beskärt henne
så mycken välsignelse för själ och kropp. Underligt var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
