Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Lufthafvet, hvari vi lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
röret är vidt eller trångt. Fig. 17 är en bild af en
vanlig barometer; koppen med qvicksilfver, i hvilken
röret står, är innesluten i en rund träkula A; och
just vid dess botten är en öppning B, genom
hvilken luften kan komma till koppen.
Men antag att luften blir lättare, hvilket
inträffar, då den innehåller mycken fuktighet!
Barometern kommer genast att utvisa detta förhållande,
ty då trycket på qvicksilfret i koppen förminskas,
kan icke längre qvicksilfverpelaren af det samma
drifvas så högt upp i röret som förut; med andra
ord, qvicksilfret kommer att sjunka ett stycke, eller,
som man vanligen säger, barometern faller.
Låt oss antaga, att en dag luften är så mycket
lättare, att den trycker endast med en tyngd af 1
kgr. på qvadratcentimetern i stället för 1,034. I
så fall kommer qvicksilfret att falla 3 centimeter,
emedan dessa 3 centimeter qvicksilfver väga just
0,034 kgr. eller 34 gram. När nu luften är full
af vattenånga, blir den mycket lättare, och derför
sjunker barometern, hvilket är orsaken till att vi
vänta regn, då, barometern faller. Understundom
kunna dock andra omständigheter göra luften
lättare, och då faller intet regn, ehuru barometern
står lågt.
Men om luften blir tyngre, tryckes qvicksilfret
upp till kanske 77 eller 78 centimeter; på detta
sätt äro vi i stånd att väga det osynliga lufthafvet,
som omsluter vårt klot, och säga när det är tyngre
eller lättare. Detta är hemligheten med
barometern. Vi kunna icke nu tala om termometern, men
jag vill i förbigående nämna, att den icke har
någonting att göra med luftens vigt, utan endast med
dess värmegrad, och att dess användning är helt
olika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
