- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
71

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Lufthafvet, hvari vi lefva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nu hafva vi så länge uppehållit oss med att
undersöka och väga lufthafvet, att vi knappast hafva
någon tid öfrig för att tala om, huru det rör sig
och huru vi få känna de behagliga fläktar, som
uppfriska oss på våra landtliga promenader om
sommaren. Har du försökt att springa i kapp
någon gång, då det har blåst riktigt dugtigt? Då
har du fått känna af luften riktigt eftertryckligt;
hur den slår mot ansigte och bröst och drager
tillsammans din strupe, så att du nära nog tappar
andan! och hvilket arbete det är att sträfva emot
den! Stanna ett ögonblick och fråga dig: hvad är
vinden?
Hvarför blåser det ibland åt ett håll, ibland
åt ett annat och ibland icke alls?

Vind är ingenting annat än luft, som är i
rörelse utmed jordens yta, och som, då den färdas
fram, böjer trädtopparna, stöter emot husen, drifver
fartygen fram medelst deras segel, sätter
väderqvarnen i rörelse, för bort röken från de stora städerna,
piper i nyckelhålet och sjunger sin klagosång, då
den pressas ned i dalgången.

Hvad är det, som håller luften i en sådan
ständig oro? Hvarför kan den icke ligga orörlig rundt
omkring jorden?

Den är i rörelse derför, att dess atomer, som
genom tyngden af luftlagret ofvanför hållas tätt
hoppackade nära jordytan, begagna hvarje
tillfälle att utbreda sig, så snart de finna större
utrymme. Då ila de åstad till de ställen, der
atomerna äro glesare packade, och detta är hvad vi
kalla vind.

Tänk dig en hop ostyriga skolpojkar instängda
i ett rum och hoppackade så tätt, att de knappt
kunna röra arm eller benj Föreställ dig vidare,
att en bred dörr hastigt öppnas! Skulle de icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetesago/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free