Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rim-Turs: En julsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dc öfriga träden, bäckarne, mossan, alla
tillfrågades; alla voro nöjda, ingen af dem ästundade
något mera.
Då hördes till slut en djup suck från jorden, en
suck af outsäglig smärta, en suck utan tårar, ett
qval utan ord.
”Den, som önskar något, tale!” utropade cngcln
och svingade korset. Då hördes klagande ord genom
skogen: ”Granen får lyfta sin hjessa mot himmeln,
bäcken får lifva och svalka naturen, vinden får brusa
mägtiga hymner till skaparens lof, allt får prisa Gud
och glädja menuiskorna; men vi, stackars klippor och
stenar, — livad kunna vi?”
”Hvad önsken I?” frågade cngeln.
”Se”, ljöd det åter, ”allt är glädje denna natt,
vandraren fröjdas åt den knarrande snön, nickar
vänligt åt den vördnadsvärda granen, skämtar med den
yra vinden, allt är i glädje och ger glädje; men i
intet af detta fä de stackars klipporna och stenarna
deltaga. Äffen vi;, vilja,prisa jGud, stämma
menni-skonia till andakt och lpf; :äfven vi vilja allt
framgent kunna uttrycka, vår längtan efter dfit högsta.
Gif oss det, du Guds sändebud!”
”Ske eder efter er vilja!” sade engeln,–––-
Stjernorna började matbis, ocli vandrarn såg
knappast stigen — men se, der i fjerran glimrade ljus,
visande vägen, och inånga gingo derefter. Allt
närmare och närmare korrt det, och siiåit skönjdes i den
stilla julmorgonen det längtånsfulla, ^ning^väckande
— götiska templet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
