- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
254

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

TILL JORDENS MEDEtPtJNKT

en långvarig fasta kommo oss derför några bitar kött
och skorpor att. glömma våra utståndna lidanden.

Efter måltiden öfverlemnade sig emellertid hvar och
en åt sina tankar. Hvarpå tänkte väl Hans, denne man
från den yttersta vestern, uppfyld af österländingens
undergifvenhet för ett oundvikligt öde? För min del
upptogs mina tankar blott af minnen, hvilka återförde mig
till ytan af detta klot, som jag aldrig bort lemna. Huset
vid Königsstrasse, min stackars Graüben, den beskedliga
Martha passerade som fantomer förbi min själs ögon, och
i det sorgliga dån, som rullade fram genom jordmassan,
trodde jag mig höra bullret i städerna der uppe.

Min onkel deremot höll sig alltid till saken och
undersökte uppmärksamt, med facklan i hand, jordens
beskaffenhet; han sökte att komma till visshet om sin
belägenhet genom att granska de på hvarandra hvilande
jordlagren. Denna beräkning, eller snarare detta
omdöme, kunde endast blifva mycket approximativt, men
en lärd är dock alltid en lärd, då han bibehåller sin
kallblodighet, och säkert är att professor Lidenbrock egde
denna egenskap i en föga vanlig grad.

Jag hörde honom mumla ord, lånade från geologien,
jag förstod dem och kände mig mot min vilja intresserad
för detta studium i elfte timmen.

— Eruptiv granit! — sade han. — Ännu befinna
vi oss inom den första periodens område, men vi stiga!
vi stiga! Hvem vet?

Hvem vet? Han hoppades ännu! Han kände med
handen på den vertikala väggen och återtog efter några
ögonblicks förlopp:

—""Här är gneiss! glimmerskiffer! Godt! snart äro
vi vid övergångsperiodens område, och då . . .

Hvad menade ban? Kunde han mäta tjockleken af
den jordskorpa, som låg öfver våra hufvuden? Egde han
något medel att verkställa en sådan beräkning? Nej,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free