Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kungen ock drottningen 8&go dem på gården, kommo de ut
ock togo dem båda i famnen ock förde dem in i slottet, ock
där firades sedan ett stort bröllopp för prinsen ock prinsessan.
Den svarte, halte handen.
Ystad.
I den tiden när alla djur kunde tala, hände det sig, att
en resande man for så illa vilse i en skog, så han inte viste sitt
lefvande råd till att hitta rätte vägen. Då kom där en svart,’
halt hund ock bjöd sig till att föra honom rätt, om mannen
ville ge honom den förste lefvande varelse, han mötte vid sin
gård. För det priset ville mannen likväl inte skaffa sig
vägvisare, för han kunde ju inte veta, hvem han mötte. Det kunde
vara hans enda dotter, han hade hört så galet förr en gång.
Därför tänkte han, han skulle söka reda sig själf. Men hur
han red ock red, så kom han inte ur skogen, ock när då
hunden kom igen andra ock tredje gången, så gick mannen in
pä hans villkor, ock så fann han genast vägen hem.
Emellertid gick det, som han var rädd för; hans dotter
kom ut ock öppnade porten för honom, ock så måste fadern
lemna hänne åt hunden. Denne här hunden hade ett stort, vackert
slott inne i skogen, ock där mådde flickan som en prinsessa
ock fick hunden mycket kär, för hon förstod snart, att han
var en förgjord människa ock att han var hos hänne om
nättema soiq man. Men han hade strängeligen förbjudit hänne
att tända ljus ock se på honom.
Så gick där någon tid i lycka ock kärlek, men så fick
hon hemlängtan ock bad att få fara hem ock hälsa på sina
föräldrar. Det gick hunden in på, men bad hänne komma
igen innan natten, ock det både lofvade ock höll hon, så alt
hade varit godt ock väl, om hon bara inte hade varit så
språk-sam mot sin frågvisa mor. För modern hade frågat ut hänne
om hunden, som nu var dotterns make, ock när hon hade fått
veta alt, så gaf hon dottern en trubbig knif ock rådde hänne
Sv. landsm. V. 1. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
