Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Svenskarne i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utpressningar, nom i andra länder gjorde pufrenamnet förhatligt. Deras fiir- S
hållande till konungen i Sverige var oftare en rädgifvares äu cn understes, 5
ock adelsväldet fann i dem en niotvigl, som bidrog att rädda bonden frän lif- ;
egenskap. De reglerade oeli uppburo de forsla utskyldei-na; do hode sin baiul i
i alla allmännyttiga inrättningar oeh i sjelfva slatsärciiderna, säeom ledningen J
af krigsoperationer och fredsslut, släders priviligierande o. s. v. Do införde J
en förbättrad arkitektur, en början lill industri. De anlade de första biblio- S
thrker och de företa skolor i landet: Åbo kathedrakkola och det s. k. ©olle- i
5
giuni Raumense voro pä stn tid mycket besökta. Närmast manade dem deras i
kall till kyrkors uppbyggande; dock voro fureamlingarue. med undanlag af de ;
närmast A bo belägna, till omfånget ännn myckel vidsträckta, Kloster funnas 5
i landet ses; det äldsta var dominikaner klostret i Åbo; det rikaste brigitti- 2
ner klostret i Nådentlal. Bokliga studier fiinno inom deraa murar en tillflykt; ;
**
det Bfriga presterskapet var doek föga beläst och dess seder, efter coellbatets J
införande, icke de bästa. Mossan af folket stod naturligtvis än lägre i okun- 5
nighet ocli, oaktadt sin fromhet, förföll Finnen ofta till den råaste videke- £
Den finska kyrkans historia efter reformationen träder mera i bakgrnn- i
den för den verdsliga makten. Hon hade dijgjlls bortskymt staten med den f
romerska stolens ofantliga skugga; stalen ofrtrskyggade nu henne i sin tur ;
med konungamanteln. Men icke allenast folkets religiösa och sedliga uppfo- |
slran, utan äfven all högre bildning utgingo i Finland fortfarande frän kyr- J
kans män. Martin Sky t te, landets förste evangeliske biskop oeh hela dess j
kyrkoväsendes omskapare, anslog redan cn del af kyrkans fränhända inkom- S
sler till understöd för dem, som besökte utländska skolor. Midi ael A gr i- i
co la, dä rektor vid Åbo skola, sedermera biskop i Åbo, lät är 1548 trycka j
den första finska öfversättlling af nya testamentet oeh Paul Juusten, för- J
faftaren af den Önska biskopskröuikau, sedermera vid stiftens delning är 1554
förste biskop i Wiborg, var honom hehjelplig vid öfvcrsällningen af Davids
psalmer. Dem följde en finsk bonebok, en liturgi m. m, allt af Agricolas hand.
Kära ett århundrade hade dock förflutit, innan den heliga skrift fullständig
utkom pä finska språket 1642. öfversättningen utarbetades af flere Finlands
lärdaste män, men den som med mesta ifver dref derpä, var biskop Isak
Ro t ho vi us, en af de värdigaste män, som heklädt S: t Henriks stol och
som. näst Brahe, kan anses som det finska universitetets mest nitiske
gnindläggare. Det var genom denna oförgätligt välgörande stiftelse är MO,
som vetenskapen i Finland omsider lösgjorde sig frän kyrkan, i hvars
moders-armar den sä länge med huldhet vårdats, tills den fullmyndig sträfvade ut pä
forskningens alla områden. Del svalg, som under 18:de seklets rationalistiska
läror i andra länder uppkom mellan kyrka och vetenskap, störde ej här
en-drägten mellan de båda. Kyrkan, som pä IGOOlalet visat sig böjd att stänga
forskningen inom sina symboler» bokstaf, och tillocÉmed är 1604 afsatt en
biskop, Tcrserus, för irrlärighet, bortlade snart sin förmyndareton och
universitetet visade sig derföre tacksamt, genom att ät kyrkan uppfostra mau
(Gezeiius, Mennauder, Tengström m. fl.), hvilka blefvo hennes prydnad.
Reformationen — bvars förste predikare i Finland var Peter
Särki-laks — hade i hufvudsaken hastigt geiiomdrifvits, utan våld, fanatism och
blodsutgjutelse. Segare vidliöllos i folkets sinnen flera katholidsmens
lemnin-gar. Nädendala kloster fortlefde ännu pä noder till slutet af löOOIalet. Ännu
scdnare sjöngos latinska psahncr I kyrkorna *) och gamla munksäiiger mod
tillhörande dansar utfördes ännu för 50 Sr sedan af ungdomen i skolorna,
llcl-gonabilder finnas ännu i skräpgömorua af alla landets äldre kyrkor, och
Jungfru Marias anropande **) m. m. d. vi (nar om katlmlaka iniunen. Hastigt ökte
sig läroverken. Äldst voro skolorna i Åbo, Rauino ocli Wiborg; dernSst 1
Björneborg och Helsingfors. ’Äldst bland gymnasier var det I Åbo (1626).
Hundra är scdnare invigdes gymnasium i Borgå, dit biskopssätet flyttats frän
det dämera ryska Wiborg. Nya läroverk uppstodo jemte nya aläder. Redan
i biskop Terseri tid kunde i norra Österbotten alla personer under 20 eller 30
år läsa innantill och vid slutet af IGOOlalet torde denna första insigt varit
aR-inän bland allmogen. Stor vidskepelse rådde, det oaktadt, bland alla
samhällsklasser, Delprocesserna drefro sitt oväsende oeh vid Åbo universitet
dömdos är 1661 en student till diiden för det han inlätit sig i förbund med
djef-vulen. Sjelfva den lärde Sigfrid Arom Forsius ransakade sljenwrna oeh
förkunnade sina profetior med hela öfvertygelsens värma. Vid läsningen al
bibel, katches och psalmbok sladnade menige mans literära framsteg.
Adei-londe seklet lyckades i någon män hyla de förmögnare klasserna; till och
med jfrilänkeriet reste sitt hufvud vid sidan af religionssvärmerierna. Mellan
*) Soin bekant, (jvarstä några sådana i svenska psalmboken af 1619,
”) "Max-! En mar!" ett bedyrande, brukligt i Satakumla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
