- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
135

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Satakunda - Lokala Detaljer - 28. Laukko - 29. Koivola vik - 30. Pyynikkövuori - 31. Tammerfors - 29. Koivola vik - 30. Pyynikkövuori - 31. Tammerfors - IV. Nyland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behof. Be siste Kuretöarne lefde ulan pulitisk betydenhet som vanlige
landt-jonkare pn Lnukko, Icmiiande åt traditionen minnen och slgaer, nog triviala
i bredd med slägtens poetiska hågkomster från medeltiden, För att hindra
egendomens ständiga minskning, gjordes Lnukko pä 1770 talet lill
fideikommiss af dåvarande ägaren Hofjägmästaren Friherre Kurck, den siste af detta
namn, aom bodde på stället. Sjelf barnlös, insatte han till fideikominissarie
sin ftäorde, sedermera Presidenten i Svea bofrätl FriherreKurck, från hvilken
egendomen öfvergick till justitierfidet af aanuna namn. den siste
fideikonimis-sarien af Lankko. Som denne var barnlös, sknlle godset efter bana död
förlora sin natur af fideikommiss. Emellertid utbröt, det krig, som lösryckte
Finland från Sverige oeh, till följe deraf, nödsakade svenska jordägare i Finland
alt’ inom viss tid antingen sälja sia jord, eller bit öfverflytta som finske
närt ersät er. Justitierädet Kurck, hvilken lika litet som lians företrädare bott
up-på stället, valde del förstnämnda alternativet och försålde Laukko är 1817 ät
Professoreu, numera Areliiatern Johan Törngren, som ännu besätter detsamma.
29. Koivola vik.


Nar man frän Tammerfors bSjer af ät’ öster kring en vik af Näsijarvl
och derpä vänder rakt norra t på den s. k. Teiskovägen ål Jluoveat, passerar
man en nejd lika skön, som halsbrytande. Mojder, vikar, fjärdar, sund, ej
sällan lifvade af fiskares notfängst och spridande laxar, fröjda ögat i ständig
vex-ling, En bland dessa är Koivola vik af Näsijärvi nordost om Tammerfors,
berömd fiir sina täcka grupper af bolmar, strödda som ljusgröna länkar i den
»lilla begrundande fjärdens blå. Denna vy bör ses vid solens uppgång eller
nedgång, när skuggor och dagrar vexla pä fjärden. Ordet Koivola kan
öf-siittas med ”björkens hembygd.” Oeh hvad linnes väl täekare i en liusk natur,
än dessa slokande björkar, speglande pä holmens strand sina ljusa lockar i
blanka vatten?
30. Pyynikkövuori.


Pyynikkij, eller rättare Fyynjkka, är eu höjd invid Tammerfors,
bekant för sina vackra utsigter öfver de närmaste sjöarna och såsom stadens
mest omtyckta promenad. Öfverst pä höjden slår cn liten täck paviljong med
ett träd uti midlen. Thermo p yle är det klassiska namnet pä elt bergpass
i samma nejd, ti varifrån man liar en intagande utsigt öfver Pyhäjärvi- Pyy-

nikk-j har, aom alla märkvärdiga stullen, sitt rå, sin haltia: det är dess
ford-no ägare, Pyynikkä-gnbben, som antages hafva lefvat vid den tiden mau anlade
köpingen Tammerfors och som ännu stundom visar sig der i sin gråa
jacka. Sådana haltior finnes mångenstädes, de stä med stor ambition’ pä sina
gårdars bästa, oc*h man berättar om dem putslustiga saker. Sä t. ex. berättas,
att när Ljuksiala ocb Vägsjö-haltiorna råkade i strid om hvardera gärdens
företräde, den förre infann sig pä mötesplatsen beväpnad med en stur päk,
den sednare deremot med en mjölsäck, Ljuksinla höjde päken, meu VägsjS
slog till med säcken, oeh säcken vann segern.
31. Tammerfors.


Utsigten är tagen frän öster. Man ser en del af den praktfulla forsen,
llr Jfottbeeks engelska trädgård, sköljd af dess skummande böljor, samt den
stora, sex våningar höga bomullsfabriken. På hinsidan forsen ligger en
masugn. Vid öfre mynningen af forsen synas masterna pä cn af dessa jakter,
soni befara Näsijärvi. Trafiken från norr är liilig ocli blir det ännu mer efter
rensningen af .Mumie fors. Aftonen före höstmarknaden händer vanligen, att
många kommande båtar landa vid Otavasalo, förr en kringfluten holme, un
en udde ijjYlöjärvi, ocli der roa sig natten om, de unga med dans och lekar,
de gamla vid sina kaffepannor och upptända eldar. — En fullständigare
ijfver-sigt af det vackra Tammerfors erhjuder sig från en hög sandås öster om
forsen. Staden visar sig der i hela sitt romantiska läge pä en udde mellan det
ned-forssande Näsijärvi ä ena oeh det långsträckta Pyhäjärvi iued IfatUtupää
mörka utskjutande udde fi andra sidan.

IV. Nyland.



Nyland (Uusi-maa), sä kallad t af de svenska kolonister," nom här
sökte oeh funno ett nytt fädernesland, utgör ett af Finlands mindre
landskaper och likasoni bildar dess botten emot Finska viken. Nyland gränsar i
söder till nämnde vik, i vester till Egentliga Finland, i norr till Tavastland,
i öster till Gamla Fiuland. Provinsen Nylands gränser sammanfalla icke till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free