- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
46

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärnfolk - Ådalens poesi - Kärnfolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Först då mörkret stod så tjockt som en vägg,
gick hon suckande till spisen och satte på kaffepannan.

Dagen därpå var Olle ej från sin säng — illa
flidd, skamsen och tyst.

Ute i bygden talades mycket om den nattens
händelser. Olle var tuktad, det var visst och sant. Han
hade råkat på öfvermakten. Men fritt var det inte att
icke det var en liten heder i det nederlaget. Må veta!
Utmana en så hårdhändt karl som Zakris, ro fram och
tillbaka hälgdagsklädd på ån och visa hvart hågen stod
och resan skulle gå, och så gå rakt på gården, då alla
visste han var i farten. Här visste de att berätta:
det hade varit Zakris och drängarne hans. Där visste
man att berätta: all släkten i byn hade haft käppar
och störar med sig, då de gått till Zakris på kvällen
och druckit kask. Visst var, att Olle stått trångt på
den stora gården, så trångt, att han måst slå omkring
sig för att kunna röra sig från stället. Visst var
också, att så många mångfärgade, svullna ansikten och
ömma lemmar aldrig på en gång funnits i Häxmo by.

Gumman slog en gång fram något om det talet
för sonen, men det gjorde hon aldrig om.

På många dagar var Olle sig ej lik — det såg ut
som om han rufvade på något. Modern sväljde och
sväljde så fort hon kände lust att tala till sonen; —
nej, han skulle nog inte ha öra för henne och hon teg.

Uppe på klädvinden såg hon en dag, att från
Olles hängare de bästa kläderna voro borta. Längre
fram vardt hängarne magrare och glesare, och vid en
grundlig undersökning hittade hon en kista halfpackad.
Dit gick hon dag efter dag, satt vid kistan och såg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalen/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free