Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moster Margret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOSTER MARGRET
- Vet du att de är dyrbarheter?
- Var lugn, farbror!
- Jag har två likadana, som jag har ärvt efter min far. Det skall ha
funnits ett dussin av dem från början. Några äro sönderslagna - en finns
på Nationalmuseum - hör du, vad hette din släkting?
Jag nämnde moster Margrets namn.
- Gosse - Herre Gud, vad jorden är liten! Hennes man var kamrat
med min far. Han var den galnaste och djärvaste och bästa sjöman som
stått på en kofferdist. Men han var som sagt tokig. Far min har berättat
om ’en–-
- Han drunknade -
- Nej, han blev skjuten i San Francisco, då han skulle ta en kines i
försvar, som blev anfallen orättvist. Frisco var bara en bondby då - jo han
drunknade, för dom kasta’ liket i sjön. Det var väl på 40-talet nån gång.
Eller kanske tidigare eller kanske senare. Men var de verkligen gifta?
Hon har emellertid en dotter som lär leva än och vara närmare 100 år
- eller 90 - eller 80 - eller 70, ute i Norrköpingsskärgården och som bara
läser adelskalendern och Söderköpingsposten. För fadern var ju adelsman
också. Den skulle du ta reda på - gumman, menar jag! Men nu skall du
följa med ombord och ta en grogg - för detta är intressant! Tänk vad
världen är småväxt. Jag skulle vilja blåsa upp den ett slag.
Vi gingo ombord. Å herre gud vad det är vackert att vara ombord
på en vacker båt, där allt är blankt och nyskrubbat och ändarna hänger
på nagelbänkarna som ett ornament! Allt väl beslaget och ordning i alla
hörn! Det är som en aning om himmelriket, där väl allt måste vara i
ordning, för slarv skulle störa den eviga sällheten - åtminstone för en
gammal sjöman. Men också för mig, som verkligen fått nos för detta slags
behag.
- Jo, min gosse, det är historier för dej, allt som min far berättade om
Kruse - (vi kan kalla honom Kruse). Han var ohyggligt stark och vig
och söp ohyggligt också. Men det var som om spriten inte skulle kunna
6o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
