- Project Runeberg -  Adel, präster, smugglare, bönder /
115

(1965) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MADAM

rädd och slutade rida. Men madam såg att det var skogsrået som icke
gillade skogsskövlingen.

En annan, som spökade, var Brunnsberg, Sandöns ägare före
Landström. Han byggde också fartyg och sålde skog. På hans tid var ön
mycket hemsökt av ryssar som gjorde strandhugg och stulo får. Brunnsberg
skulle en gång skjuta en ryss, men träffade av misstag sin son, som dog.
Madam hade vid flera tillfällen sett Brunnsberg bärande sin son på
ryggen och sökande efter ett lämpligt ställe att begrava honom på.
Brunnsberg hade blivit konstig i huvudet efter olyckan och sådana människor
spöka gärna efter döden. De få ingen ro.

Men så småningom kom madam Söderlund på grön kvist.

Ty landshövding Gyllenram i Visby kom en gång till Sandön för att
jaga hare och gjorde då bekantskap med den underbara käringen som
trotsat både hans eget ämbete och Fårö kommun. Han gick in i Gården
och pratade med gumman. Han var en intelligent herre och begrep
ögonblickligen att madammen icke var av vanlig ull. Han såg bevisen på
hennes ytterliga fattigdom, hennes arbetsamhet och hennes goda huvud. När
han kom tillbaka till Visby gjorde han en penninginsamling åt henne
bland stadens honoratiores. Han gjorde upp med patron Grubb i
Fårösund att gumman skulle få handla hos honom för en viss summa varje
år och särskilt till varje jul. När han dessutom sett att hon gick klädd i
sin döde mans kläder, talade han med sin fru och hon talade med andra
fruar i Visby. Det blev en insamling och Visbyfruarna sände kläder i
oändlighet till madam Söderlund och hennes pojkar. Det blev
klänningar, krinoliner, gamla uniformsbyxor, uniformsmössor av det åldriga, höga
slaget, fruntimmershattar, underkläder, skor och allt möjligt. Gumman
blev plötsligt högst elegant och övertrumfade i ovanlig grad
fyrbetjäningens fruar, vilka inte på långt när hade så eleganta kläder. Hennes
sociala ställning på ön blev med ens förändrad. För räntan på pengarna
köpte hon flera sorters brännvin och minst tre sorters snus - ty hon
älskade snus - Norrköpings, Kalmare, Ljunglöfs och troligen också Rappé.

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:16:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adelpsb/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free