Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fade honom ej hemma, utan lemnade dem på
hans hord. —
Mot morgonen sofvo vi en liten stund, men
väcktes åter tidigt för afresans skuld. — Det
regnade som 0111 himmelen varit öppen, och bra
ljuft var det för oss alt numera slippa
dricknin-gen af det kalla valtnet och promenaderna i detla
rysliga väder. — Jag måste ändå gå till boklådan
ett par steg från oss för att skaffa mig grannt
papper lill att rista poetiska fantasier på — och
när jag ändå var der, tyckte jag, så kunde jag
köpa Visite-kort med samma. »Hvad är det för
ondi uti , — tänkte jag, — när jag ändå har
bläck och penna i hand, till att renskrifva de här
verserna, alt med detsamma skrifva detta
bogarla Adelaida Ehrnrooth på en blankett; jag
kan ju låta bli att ge lionom det, men skrifva
det kan jag alllid . — Och så skref jag del och
så stoppade jag det i fickan!! —
Sedan allt var redo, kom Piper med Lindhagen
att taga afsked. Piper såg ut som signora
Dolorida, eller den jemmerfulla Duennan, och
Lindhagen som en som sväljer Rabarber. De
jem-rade sig högljudt öfver den ledsnads-demon som
nu skulle få magi med dem, sedan älven vi vore
borla.
En timme derpå aftroppade vi, följda af den
beskedliga Doctor Lindhagen, som förde oss till
postvagnen. Jag såg mig för ro skuld lilet
omkring, under vägen; men ingen själ förmärkte
jag och för att vara rätt uppriglig, så medger jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
