Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det ej var utan att icke en harmens demon
hviskade inom mig:
Somliga hade gerna kunnat spara sig del
gåriga pratet om följning till Eger, el’ter det
valbara munväder som de ej tänka.»
Minuten derpå skrattade jag åt mig sjelf, som
kunde ha den dumma pretention att någon
skulle ge sig ut i ett så horribelt väder, för ro
skuld, — och hela förargelsen gick sin kos. —
Nu voro vi resfärdiga och Rosa steg i vagnen.
Då rann mig en idée i hågen, som var
oemotståndlig. Jag tog kortet ur min ficka, stoppade
det i Lindhagens hand och sade hastigt:
Vill doclorn göra mig en tjenst?
- ?Ja gerna, goda Fröken; hvad är det
om?» —
— »För det här kortet till herr Bönche och
helsa honom från mig!» —
— »Hvad behagas?» —
— Jo, jo, för det här kortet till Bönche — är
den frasen ej tydlig?» —
— Oh knäfveln! — utropade han så naivt,
och såg med en så befängd min, ömsom på
mig, ömsom på kortet, att jag brast ut i ett
gapskratt och sade: »Se der, tag det bara och
var tranquil.» — Han vände ännu litet kortet i
handen, men sade sedan godmodigt: Lika godtl
— jag skall troget uträtta Frökens comission! —
Lita på mig!» —
— »Nå Adèle, huru länge skola vi vänta» —
sade Axel och Rosa, som sutto i vagnen redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
