Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ström tackar för rådet, men säger sig icke vidare vilja utvidga
sin affär.
Antagligen var detta likväl icke rätta skälet, enär Alilström
kort därefter i själfva verket utvidgade sin rörelse i
Tammerfors-trakten med ytterligare tvänne sågar. Påtagligen hade han
genom företagna beräkningar kommit till det resultat, att
flott-ning i vissa fall blefve billigare än järnvägstransport, hvarför
man så vidt möjligt borde betjäna sig af denna och begagna
järnväg endast för den händelse att flottled vare sig till följd
af dess längd eller andra hinder icke med fördel kunde
användas. Detta bevisas äfven däraf, att han fortfarande likasom
förut flottade det gröfre virket från Längelmävesi- och
Pälkäne-vattendragen till Björneborg och endast försågade de klenare
stockarna, hvilka icke tålde längre flottning, å Hollo såg i
Lempäälä för transport till Åbo.
En omständighet, som äfven medverkade till Ahlströms
beslut att anlita skogarna i det inre landet, var konkurrensen
med Rosenlewska firman. Då denna firma var så godt som
envåldsherrskare i trakterna bortom Tammerfors, kunde
densamma tack vore här gjorda goda affärer upprätthålla
konkurrensen jämväl i de närmare Björneborg belägna trakterna, hvilka
utgjorde Ahlströms egentliga verksamhetsfält. För att rikta ett
mothugg öppnade Alilström därför konkurrens på Rosenlews
eget område uppe i landet. Det var kolonialpolitik i smått och
striden om »intressesferen fördes med samma ¡iver och
ihärdighet som någonsin emellan storstaterna.
Sedan Ahlström i princip fått klart för sig, att han måste
skaffa sig en såg i Tammerforstrakten, började han höra sig
före efter en sådan.
Uti bref af den 30 september 1887 förfrågar han sig hos
sågägaren J. W. Enqvist, huruvida denne icke vore hugad att
sälja sin vid Santalahti vik i närheten af Tammerfors belägna
ångsåg. Enqvist förklarade sig villig att sälja hela sin affär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
