- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
151

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syster Elisabet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Det var nog, nå, nu börjar historien bli
intressant.”

”Kan onkel gissa livem? Jag blef flat, som om
jag legat i en mangel. Ha ha ha, man kan ej låta
bli att skratta, ja, riktigt, celadon kom in, gick förbi
mig bort till mamsellen, som naturligtvis ända till
illusion flög upp och tog honom om halsen. Ha ha
ha, det var en öm scen — och han kysste henne på
pannan och sade: ”Jag ser att du har främmande,
barn”, men genast vände han sig mot mig och sade:
”Herre, gå er väg och kom aldrig hit mer; ty Johanna
står under mitt beskydd.”

”Det var hin, nå, hvem var den der celadon då?”
frågade onkel Seth.

”Gissa, onkel! Ha ha ha — gissa — men det
står dock ej till. — Så vet då en gång för alla, det
var kammarjunkaren Sebastian Gyllenörn.”
”Sigillsamlaren? Åh, det är omöjligt.”

”Det är emellertid så; ha ha ha; jag bugade
mig djupt och sade: Då jag ser att mamsell Johanna,
som ni kallar henne, eller Janette, som hennes bror
kallade henne, redan gjort sitt val, så vågar jag visst
icke försöka uttränga en så förförisk och segervan
rival som herr kammarjunkaren.”

”Jag gick; men lille kammarjunkaren stod der
och nickade med sitt lilla pudrade hufvud som en
porslinsgubbe.”

”Var det ej en riktig liten romanstump?”

”Jo — jo”, yttrade landtrådet och drog en djup
suck. — ”Hm, den der lilla krabaten är Athalis bror

— det är kuriöst.71

”Onkel återkommer alltid på den gamla trallen
om Athalie. Onkel är ej riktigt vid helsa.”

”Jo jo men, jag är bra nog; men ser du,
fläcken är öm — jag tål inte att man pekar dit; det
der tilltar beständigt och intet var det riktigt rätt
gjordt; men se, hvem kan hjelpa den saken. Det var
en ungdomsöfverilning — hå ja, det är försmädligt
ändå att bli så här gammal och skral och behöfva
doktorer.”

”Låt nu se, käre Gabriel, att du inte lika snöpligt
låter drifva dig på porten hos den rika enkan; du be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free