Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det anarkistiska frihetsbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt och alla dess lagar som atwkismen riktar sin
kritik.
Statsfilosoferna, alltifrån Kant fram till senaste
tider, nödgas skilja på den moraliska och den
juridiska rätten, på samma gång de förklara att för
dem existerar en gemensam grund. Den juridiska
rätten tar enligt deras egen tolkning endast hänsyn
till statsborgarnas yttre handlingar utan avseende
på »den inre sinnesförfattningen, av vilken
handlingarna uppkomma och det motiv, varav viljan
bestämmes».
Genom en yttre lagstiftning kan enligt denna
ståndpunkt något stadgas och påbjudas och genom
tvång göras gällande, varemot individens moraliska
rätt är hans egen »oförytterliga» rätt och han för den
skull kan följa sina egna direktiv, emedan för
sedlighetens skull sedelagens fordringar icke kunna
göras gällande med tvång. Det råder, såsom
svenske filosofen Boström säger, inom staten två
rättssfärer: »den ena omfattar vad individen får
göra enligt sin egen moraliska lag» (»sitt eget
samvetes lagstiftning») och den andra »vad han får
göra enligt statens juridiska». »Rättslagarna äro
statens, liksom sedelagarna individens». Den ena,
sedelagen, kan tillåta honom vad den andra,
rättslagen, kan förbjuda honom, i ty att sedelagen kan
finna handlingar eller av staten beviljade
»rättigheter» högst osedliga men som »rättslagen» icke
förty gillar och rättfärdigar. För att komma ur
detta tvivelsutan rätt genanta motsatsförhållande
ha de snälla filosoferna inskjutit något som de kalla
»rättsplikter», en ordkombination av plikt i sedlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
