Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det anarkistiska frihetsbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mening och rätt i politisk-juridisk mening. Det lär
vara så, att nämnda motsatsförhållande icke
utesluter att även rättslagens fordringar böra
iakttagas av sedligt motiv, nämligen av »aktning för
plikt». Men, sägs det, »detta är ett bud av
sedelagen, varmed rättsläran såsom sådan ej har att
göra». Det är, påstå de sakkunniga filosoferna
själva, Kants, deras store mästares, mening.
Gentemot denna rättsuppfattning går anarkismen
in för en konventionell rätt, som ger individen
frihet att ge den vare sig sitt samtycke eller
ogillande, sålunda frihet att frivilligt vare sig
underkasta eller icke underkasta sig den genom den
honom erkända rätten till in- och utträde i och
ur en förening, association eller vad annan
sammanslutning som helst. Den hävdar med andra
ord en solidaritetsrätt, grundad på överenskommelse
och harmoni men icke den nu praktiserade
»lag-rätten», baserad som den är på disharmoni och
stridiga klass- och maktintressen, vilket givetvis
kräver en annan samhällsordning än den nu gällande
statsordningen.
Förut åberopade tyske rättsfilosofen och juristen
R. Stammler anser anarkismens »vetenskapliga»
betydelse ligga i dess »radikala skepticism» gent emot
den gällande rättsordningen och att den uppställt
frågor som man förut icke tänkt på, ställt dem
»under debatt» för att begagna ett av åttiotalisternas
bekanta slagord, att den sålunda lett det sociala
tänkandet in i nya fåror och givit dem en ny
sociologisk riktning. Den kritiska frågan är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
