Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oss lärare åligger det i främsta rummet att inge de unga
tro på sitt land, lära dem att hålla på det som är svenskt. Hur
andra länders ungdom håller på sitt fosterland, visar följande
lilla drag. En svensk lärarinna gjorde ett besök i en
amerikansk skola och blev då anmodad att berätta något för eleverna
om Sverige. Hon gjorde så och framhöll därvid särskilt, att
Sverige var berömt för sitt järn, att det var det bästa i
världen. Men då steg en gosse upp och sade: "nej, det amerikanska
järnet är bäst, Amerika har det bästa av allting." — Man
behöver inte gilla sådan ungdomlig chauvinism för att ändå inse,
hur betänkligt det är för Sveriges framtid, om alla andra
nationers ungdom uppfostras i denna anda och endast vår
ungdom vänjer sig att å sitt lands vägnar vara anspråkslös ända
till modlöshet.
Det viktigaste är dock icke, att vi anse allt det vi ha vara
förträffligt, men att vi veta oss ha mycket kvar att göra och att
vi tro oss om att göra det. Det är det som är kriteriet på den
sanna ungdomsfriskheten. Gammal är man först då, när man
tycker, att allt som bör göras, är gjort, och allt som kan sägas,
är sagt. Men vi ha ännu så mycket ogjort och outtalat; det
slumrar i djupet av våra själar så många tankar, syner och
drömmar, som ännu aldrig fått uttryck varken i handling, ord
eller toner. Vi hava icke på långt när levat upp de fonder,
som vi insamlade under vår naturbestämda ungdomstid; men
vi måste förebrå oss, att vi på ett lättjefullt sätt underlåtit att
bruka dem.
För hundra år sedan fanns i Europa ett stort folk, vars
nationalkänsla hade sjunkit så djupt, att många fruktade, att
det till och med skulle sluta att tala sitt eget språk. Det
förefaller oss nu svårt att fatta, att detta folk var det tyska. När
sedan i sammanhang med Napoleonkrigen Tyskland genomgick
sin stora väckelse, utgjordes som bekant ett viktigt led i denna
av de tal, som filosofen Fichte höll till den studerande
ungdomen i Berlin. Han talade därvid bland annat om det tyska
språket, jämförde det med den då världshärskande franskan
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
