Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det stora havet. Kanske kommer den nu som vid det förra
sekelskiftet för att inom andens alla olika riken väcka det
domnade evighetskravet till liv. Då hade politiska omstörtningar
givit Europas folk ett djupt intryck av det mänskligas
förgänglighet; samma intryck hava vår tids människor fått, men
icke av störtade troner, utan av störtade tankesystem och den
ständiga växlingen av ideal, varvid det "nyaste" oupphörligen
utträngt det som man nyss knäböjande tillbett såsom "det nya".
VIII.
Det går genom hela vår tid en suckan efter ro och vila,
en förtvivlans bön om uppehåll i denna arbetets hetsjakt,
varmed kulturen driver oss, vi veta ej vart. Både de
kontempla-tiva och de njutnirigslystna naturerna instämma i denna bön,
och litet var tänker med längtande vemod tillbaka på den
"forna världens leende vila", som v. Heidenstam sjunger om.
I vår litteratur är hans "Endymion" den förnämsta frukten
av denna tendens, och där skildras med mästerskap
österlandets ljuvliga sömn såsom bildande en motsats till den europeiska
rastlösheten. Man har med skäl börjat tala om "rätten till
lättja" och framhållit, att det visar bristande djup hos en
människa, om hon icke stundom kan njuta av sysslolösheten.
Sålunda säger Nietzsche med rätta: "I haven icke nog innehåll i eder
för att kunna vänta och icke ens nog för att kunna vara lata."
I allt detta ligger en naturlig och nödvändig reaktion, men
som lätt kan gå för långt. Och den har gått för långt. Lägg
märke till att såväl i dikter som romaner och artiklar, vilka
härstamma från våra ledande litterära kretsar, talas sällan
med värme om det enkla, trogna, samvetsgranna arbetet. Detta
stod däremot i mycket högt anseende hos realisterna och var
deras universal-läkemedel mot alla livets sorger och förvillelser.
Nu talar man mest om det "geniala skapandet", ett förnämt
uttryck, som icke kan tillämpas på andra än snillen och
konstnärer. Ellen Key, som ofta yttrar sig om sådana frågor som
uppfostran, kvinnorörelse och sociala reformer, kan naturligt-
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
