Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste man dock framhålla, att det huvudsakligen är tack vare
Otto Salomons nitiska kamp för slöjden, som det numera ingår
i alla tänkande lärares begrepp, att skolan bör meddela
undervisning inte blott i bokliga kunskaper utan också i praktiska
färdigheter. I sitt arbete för slöjdens betydelse gick han
framför allt ut från den synpunkten, att färdighet i kroppsligt
arbete är nödvändig för en sund, harmonisk mänsklig
utveckling, och i detta avseende kände han sig som arvtagare
till de stora, klassiska pedagogerna: Pestalozzi, Locke,
Rousseau, vilka han ägnade den hängivnaste beundran. I enlighet
med den Pestalozziska grundsatsen "från det lättare till det
svårare", byggde han upp det så kallade Nääs-systemet och
gav därigenom undervisningen i träslöjd en lika fast metod,
som den vi ha för undervisning i matematik eller språk. Från
ett och annat håll har visserligen just metodens fasthet blivit
föremål för klander; men man bör härvidlag erinra sig, att
det är svårt att uttänka en ny metod men mycket lätt att
modifiera en, som redan finns. Utan tvivel är det på grund
av denna fasta metod, som den från Nääs utgångna
skolslöjden kunnat göra sitt segertåg över snart sagt hela den
civiliserade världen. Och metoden har uträttat mer än så: den har
givit slöjden en rangplats bland skolämnena, som den annars
aldrig skulle ha fått.
I vårt fattiga land saknas ofta medel till att ge kropp åt
de genialiska tankarna och de välsignelsebringande
reformplanerna. Men här inträffade det lyckliga, att Otto Salomons
djuptänkta pedagogik och stora organisationsförmåga stöddes
av hans morbroder August Abrahamssons storslagna
frikostighet, och när Nääs nämnes, får man ej glömma den gamle
fosterlandsälskande köpmannen, vars ekonomiska insats
möjliggjorde det hela. Det var ju i hög grad också hans förtjänst,
att anstalten Nääs blev en av de institutioner, som på sista
tiden spritt mest glans över det svenska namnet.
Vilken iscensättning var det icke här för en internationell,
pedagogisk högskola! Uppe på höjden det stora, vita slottet,
där kursdeltagarna samlades till fester, den vidsträckta lum-
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
