Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miga parken, omgivningarna med skog och sjö, så typiska
för det leende slaget av svensk natur. Naturen och ramen
gjorde mycket för att skänka den rätta stämningen, men denna
utgick dock i första hand från Otto Salomon själv. Hans
originella, väckande föredrag, hans varma hjärtlighet, som
räckte till för alla och envar, den trygga humor, med vilken
han förstod att i denna brokiga skara av vuxna personer
med stark självständighetskänsla uppehålla den ordning och
disciplin, som dock var nödvändig, allt detta gjorde honom
till en enastående ledare. För en vanlig människa skulle det
ha varit omöjligt att komma i personligt förhållande till de
många kursdeltagarna, som voro så olika varandra till
nationalitet, ålder och samhällsställning, men Otto Salomon kunde,
tack vare sin stora världsvana och mångsidiga
människokännedom, lösa också denna svåra uppgift.
Hans väsen utmärkte sig för en egendomlig förening av
en efter logik och system ständigt strävande tanke och en
nästan sydländsk känslighet, som visserligen ej alltid tog sig
direkta uttryck men som alltid tydligt förnams under hans
ord och handlingar. Intensitet var särmärket för hela hans
personlighet; man förstod, att en sådan man inte kunde leva
utan att lämna djupa spår efter sig. Med innerlig kärlek
omfattade han fäderneslandet och nitälskade också för ett gott
förhållande mellan de skandinaviska folken. Det andra
nordiska privatskolmötet, som hölls på Nääs 1898, lever ännu i
deltagarnas minne som några ovanligt rika, stämningsfulla
dagar — men huru långt borta den synes nu, denna tid med
alla dess sedan svikna förhoppningar! Händelserna 1905
vållade Otto Salomon, liksom så många andra svenskar, djup hj
ärtesorg, till den grad att han, när han det året avslutade
sommarkursen, bad kursdeltagarna förlåta honom, att han denna
gång hade tänkt mer på fäderneslandet än på sitt arbete.
Näst Ling har ingen svensk pedagog gjort sitt land så
mycken ära som han. Och Nääs och den metod, som utgått
därifrån, kommer alltid att fylla ett betydelsefullt blad icke blott
i Sveriges utan i hela den europeiska pedagogikens historia.
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
