Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplysning, från hvilket håll den än må komma. Vi erinra oss
att den konfessionsfria undervisningen i Frankrike icke haft
skada af konkurrensen med den klerikala, utan tvärtom. Der
var det till och med de klerikales nit i lärarekallet som sporrade
motpartiet, under det att förhållandet här är alldeles omvändt.
Men det är en sak som vår "intelligens» torde beakta, då
den nu yrvaken rusar upp och tror sig förstöra ett verk af en
enskild mans energi för att sätta en »fast» inrättning efter den
gamla schablonen i stället. Det är nemligen något som vinnes
hvarken med rika donationer eller akademisk lärdom. Detta
något är entusiasmen för en god sak, en entusiasm som sätter
uppgiften öfver förmånerna, en entusiasm som ej fordrar
tjenstledighet eller »akademisk qvart», en entusiasm som rycker andra
med sig och förmår väcka lusten för vetande, der läraren »på
stat» ofta skulle låtit den slumra.
Är Dagbladet, är hr Forssell, är den imaginära föreningen
viss om att påträffa en man med denna entusiasm, må de då
skrida till verket. Men äro de det icke, torde de göra rättast
i att lugna sig och understödja det gamla arbetareinstitutet.
Ty utan att plöja med doktor Nyströms kalf, äro de icke i
stånd att gissa hans gåta.
Dag. Nyh. d. 1 Dec.
Tanken på att se presidenten Forssell såsom arrangör och
möjligen föreståndare för ett nytt arbetareinstitut måste, af alla
tecken att döma, nu anses som öfvergifven. Förmodligen har
man erinrat sig att hr F. innehar en högt aflönad tjenst i staten
och att han, när allt kommer omkring, ej bör ha mycken tid
öfrig för agitationer i arbetarefrågor. Kanske man också har
kommit att tänka på Carl XIV Johans ord till professor E.:
»Un prêtre doit prêcher, et pas écrire dans les gazettes» och funnit
att hr F:s rastlösa verksamhet borde tills vidare inskränkas inom
kammarkollegii murar. Huru som helst, det Forssellska
arbetareinstitutet eller »folkhögskolan» har försvunnit från våra
intelligensiska samtidas program lika hastigt som det kommit dit.
I stället gifver en tidning, i hvilken Forssellska idéer stundom
afspegla sig, nu tillkänna att man bör nöja sig med en
utvidgning af Stockholms borgareskola. Der meddelas redan nu
undervisning i aritmetik, skrifkonst, satslära o. s. v., ja man får der
till och med lära sig skrifva räkningar och reverser m. m., att
ej tala om öfningar i bokhålleri och sång. Detta kunde
egentligen för våra arbetare vara vinning nog; men den nämda
tidningen är ändå så god att unna dem något mera, likväl utan
att ange hvari detta något mera skulle bestå. Hufvudsaken är
för henne blott att man icke »kastar in utvecklingen på
splitternya banor och skapar nya former, der man blott behöfde vidga
de gamla».
För vår del unna vi gerna borgareskolan, likasom hvarje
annan anstalt för folkbildning, allt möjligt understöd. Vi ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
