Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver en månad före den ifrågavarande tidningen framhållit
borgareskolan såsom förtjent af större uppmärksamhet. Men om man
vill med den utvidgade borgareskolan »ruinera»
arbetareinstitutet, då bedrager man sig storligen. Den förra är en
undervisningsanstalt, en skola, och kan ej blifva annat. Det senare åter
är en fri bildningsanstalt, der intresset väckes och underhålles
för den vetenskapliga forskningens resultat. Detta är måhända
grekiska för vår intelligensiska samtida; men hon kan få
närmare besked af hvilken som helst bland arbetareinstitutets
åhörare.
Men hvarför envisas man så att i arbetareinstitutet se en
stats- och kyrkofarlig inrättning? Är det fruktan för doktor
Nyströms privata funderingar i »positiv filosofi»? Men emot
denne positivistiske doktor stå ju båda våra universitet med tre
Boströmianske professorer och en Hegeliansk, att ej tala om en
hel svärm lägre tjenstemän i det auktoriserade filosofsamhället.
Är det åter fruktan för d:r Nyströms kuriösa positivistkyrka och
dess tiotal af bekännare? Men emot denna miniatyrförsamling
står ju bela statskyrkan rustad med tusentals aflönade prester
ocb millioner betalande medlemmar. Är det slutligen fruktan
för politisk propaganda bland arbetarne? Ja, då måste man
verkligen ha bra ringa förtröstan till våra samfundsinrättningar
eller ock ej ha något begrepp om det sunda förståndet, den
lugna eftertanken hos vår befolknings ofantligt öfvervägande
flertal.
Men hvarken filosofisk, religiös eller politisk propaganda
har förekommit vid arbetareinstitutet. Hela den af hr Forssell
i scen satta agitationen bevisar en skuggrädsla, ovärdig vår tid
och ovärdig en hvar som gör anspråk på att kallas statsman.
Det är en yttring af misstro som måste stöta bort fria
medborgare, der man med förtroende kan draga dem till sig. Och
vill man med en dylik misstro till utgångspunkt göra något stort
af borgareskolan, då skapar man en högskola för »barn och
tjenstefolk», men icke en sådan för frie arbetare.
Aftonbl, d. 5 Dec.
I Dagbladet för i dag finna vi till pröfning upptagen den
tanke, vi för några dagar sedan uttalade om önskvärdheten
deraf, att sträfvandena att bereda ökade bildningstillfällen åt
hufvudstadens arbetare anknötes vid den här sedan länge
befintliga läroanstalt, som bär namn af Stockholms borgareskola.
Fastän Dagbladet ser denna sak något annorlunda än vi gjort
och fortfarande äro böjda att göra, och sålunda icke mer än
delvis följer oss i våra önskningar, ha vi dock med
tillfredsställelse tagit del af dess framställning. Folkbildningsfrågan
här i hufvudstaden — säger Dagbladet mycket riktigt —
»kräfver allvarlig uppmärksamhet och lugn pröfning af alla
förståndiga förslag, som framställas såsom bidragande till dess lösning».
Ett sådant förslag är ju äfven Dagbladets, och det är nu vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
