Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tänkt, utan af hvad han lärt — förelåge. Annars vore hvarje
ingrepp fullständigt obefogadt. Med arbetareinstitutet förfor hr
F. alldeles på motsatt sätt. Den fackundersökning af hvad i
institutet faktiskt lärts, derom var aldrig ett ord fråga, utom
om den alldeles oberättigade betydelse hr F. behagade tillägga
ordet »icke-retrograd» I dess ställe fick man veta så mycket
mer om d:r Nyströms egen religiösa uppfattning, hvilket i brist
på bättre fick gälla för kontant. Af vederbörande inspektor och
för öfrigt af hvar och en, som velat och kunnat döma i sak, har
undervisningen vitsordats vara hvad den vid institutets stiftande
lofvades blifva: en objektiv framställning af forskningens resultat.
Detta argument är oomkullkastligt och reducerar hela det
Forssellska angreppet till ett byråkratiskt angrepp på vår
folkupplysning, för hvilket han behöfde en tjenlig lans. Ändamålet
helgade hans i sig sjelf oheliga vapen. Det var icke jesuitism,
angrepp på folkupplysningen! Jo, med förlof sagdt, ty en verklig
upplysning vilja byråkraterna icke, blott ett slags s. k.
»folkbildning». Men denna degenererade »folkbildning» lär folket
endast att bestämmas af andra, icke att bestämma sig sjelft, att
tro på vissa doktriner och dogmer, icke att lära sig undersöka
huruvida dessa verkligen äro sanna eller till äfventyrs blott
fagra lögner. Så kan det nog talas om »naturvetenskapen, som
vi alla älska», då man får behålla alla de gamla villfarelserna,
precis som om den fortgående naturforskningen icke funnes till.
Se detta, mine herrar, är det just som kallas »bokstafven
dödar, men anden gör lefvande», och på grund hvaraf vi nog
kunna sägas ha många »bildade» menniskor, men deremot högst
få verkligt »upplysta» menniskor. Hela det byråkratiska
undervisningssystemet hvilar på en hel här doktriner, som folket
inläres att anse för ofelbara, icke att undersöka om så är, och blir
för den skull ett slags väldig respirationsapparat, hvarmed
byråkratien finner sig väl, men som förstör vår luft och uppsuger
vårt blod så att vi dö på kuppen; derför vilja vi icke ha den
apparaten. Vi vilja ha en verklig folkupplysning, som lär oss
huru vi skola taga oss fram i en verld, der vi äro satta att lefva,
som lär oss de lagar, af hvilka vår helsa eller ohelsa, fattigdom
eller välstånd bero. Trott ha vi länge nog, nu vilja vi veta
något, oberoende af huru vida byråkratien på detta vetande gör
någon vinst eller ej. Endast en förutsättningslös upplysning
skall kunna motsvara vår rätt, vår fordran att andligen lefva
ett menskligt lif. Om nu arbetareinstitutet meddelat oss en
sådan undervisning och då vidare hr F. motverkat anslag till detta
institut, då är hans anfall ett anfall på vår folkupplysning.
Mine herrar, det gifves, sade en gång en riksdagstalare,
personer, som äro konservativare än konungen sjelf, hvilket
ungefär vill säga: byråkratien är alltid konservativare än konungen
sjelf. Denna kår står nu, så har det lofvats oss, i begrepp att,
sedan den skall hafva störtat det närvarande arbetareinstitutet,
gifva oss ett nytt sådant efter sitt sinne, en byråkratisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
