- Project Runeberg -  Berättelser /
49

(1876) [MARC] Author: Albrekt Segerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

redan på afstånd vänligt till möte och ledde oss mot
anålet. På ena sidan om elden var uppfördt ett
ungefär två fots högt, långt säte af friskt granris. Åt
förvaltaren, bokhållaren och mig hade man medfört
-ett pa?r fällar, som utbreddes på granriset, och
derigenom erhöllo vi ett läger, som en kejsare, åtminstone
om han varit lika trött som vi, kunnat afundas oss. När
härtill kom, att den bakom oss stående skogen
skyddade för den skarpa vinden, att hvarken "vått" eller
^torrt" felades, så kan man fatta, att vi hade det "godt".
Sällskapet var så muntert som möjligt. "Pluntor",
oumbärliga tillbehör vid en timmerflottning, gingo kring
laget, och muntra infall och qvickheter haglade. De
•senare voro väl ej af det finaste slaget, men de voro
harmlösa och uppväckte väldiga skrattsalfvor, som gåfvo
<eko mot skogens stammar. Slutligen syntes en
omfångsrik kaffekittel; och den doftande drycken bidrog
att än mera lösa tungans och glädjens band. Sedan
man sörjt för hungerns och törstens kraf, kommo de
små pipnubbarne, med hvilka hvar och en var försedd,
i farten, och man njöt i fulla drag af den mexikanska
plantans ljufva gift.

Yårt lilla läger här i skogen var verkligen
förtjent af en målares pensel. Den väldiga brasan
flammade så klart framför oss och uppsände myriader
gnistor mot den mörka himmelen, då någon makade upp
stockarne. Elfven, som brusade och skummade strax
bredvid, återkastade eldsljuset, som bildade en gyllene
rand på dess annars svarta yta. I en målande grupp
lågo de kraftiga arbetarne utsträckta frantför den
värmande elden, och den dunkla skogen, hvarur här och
der en snöfläck framstack, bildade en värdig ram åt
det hela.

Mången liten romantisk tärna, som drömmer om
och längtar tillbaka till den ljufva tiden, då riddare,
eller stråtröfvare, som vi nu i allmänhet skulle
benämna dem, drogo omkring i skogarna, skulle med
välbehag sett ned på oss — åtminstone om hon befunnit

Segers tedis berättelser. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asegber/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free