Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomssynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resa till Aachen, från hvilken han nyligen
hemkommit, och som företagits i ändamål att bota
en fruktansvärd sjukdom, hvilken han ådragit
sig genom utsväfningar. Dessa data ur Nicks
biografi voro inom kamratkretsen en allmänt
bekant hemlighet.
Från det ögonblick Gustaf fick del af dem,
erfor han en öfverdrifven, naiv förskräckelse för
att vara i »Nicks» närhet. Han undvek så mycket
som möjligt att ta honom i hand och tordes
knappt samtala med honom af fruktan för att
andedrägten skulle kunna medföra smitta.
Gustaf grubblade ofta öfver denne olycklige kam
rat: hur var det möjligt för »Nick» att skämta
så som han gjorde? Detta glada lynne kunde
icke vara annat än låtsadt, annat än en mask
anlagd för att dölja olidliga qval. För honom
fans i sanning ingen återgång! O hvilket
förfärligt straff! Att pä detta sätt, i sin kropp ha ett
outplånligt minne af det vidriga förflutna!
Hvilken mörk slagskugga öfver hela ens tankeverld,
hvilka fruktansvärda ensamhetens qval! Att tänka
sig nödd och tvungen att säga till den qvinna
man älskar: jag har i mitt blod en pinoande, en
vederstygglig varelse, som inte kan aflifvas. Hans
lifsrötter sträcka sig genom alla mina lemmar.
Mina armar fä icke omfamna dig, ty det är hans
armar. Min kyss på dina läppar vore hans kyss,
upplösningens kyss!
»Nick» hade sina bästa stunder om qvällarne,
då någon större eller mindre del af »kulisterna»
råkat tillsamman på ett schweitzeri. I synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
