Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ungdomssynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Skola vi gå in till mig? säger Elvira lågt
till Gustaf. Han reser sig genast upp och följer
henne.
* *
*
Gärdet var upprifvet. Hos Gustaf fans ingen
måtta. Hans lif var.nu endast en räcka af
ut-sväfningar.
Att vid nitton år veta, det man slösar med
de sista resterna af sitt lifskapital. Att hvarje
dag genom ökad svaghet få bekräftelse på den
annalkande fullkomliga ruinen — och ändå icke
kunna hålla upp! Och så understundom detta
minne af den sköna flickan, som omärkligt
lösgjorde en förgätmigej ur sin bukett och lät den
falla ned på perrongen. Än mera detta äckel,
denna vedervilja för sig sjelf, denna förnimmelse
af att aldrig kunna tvätta sig ren!
Gustafs värdinna hade en dotter, en täck
sextonårs flicka. Han mötte henne ofta i trappan,
då han fram på förmiddagarne kom hem från
sina nattliga orgier. Vid sådana tillfällen drog
han sig ibland så långt åt sidan som möjligt.
Han tyckte hon måste märka, hur det stank af
honom. Han såg ned då han helsade, han hade
varit färdig att krypa som en hund för hennes
fotter. Hon måste genomskåda honom, det var
han säker pä, hon måste instinktlikt känna
hvar-ifrån han kom. Hennes ögon måste stå riktade
på honom med ett outsägligt, förintande förakt.
Och han var förintad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 03:28:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/awungdom/0127.html
