Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomssynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men stundom var det en annan ande öfver
honom. Han helsade nonchalant,
kavaljersmes-sigt. Hade nästan känt sig frestad att stanna
och skämta en stund med den lilla oskulden.
Skulle också ha gjort det, om han inte varit så
tung i hufvudet. Visserligen var hon inte riktigt
färdig än, men i alla fall hade det varit rätt
nöjsamt att ta henne om lifvet och känna efter,
om hon hade några bröst. Tjo hej!
Det var ett förfärligt lif. Hvarje stund af
eftersinnande föreföll honom söm en dårskap;
här återstod ingenting annat än elda på, så länge
kolen räckte. Hvarje stund af slapphet, af
oförmåga till njutning var den högsta olycka. Der
för måste nerverna immerfort retas, deras kraft
och uthållighet stegras till det yttersta. De
mest raffinerade medel måste anlitas för att få
deras slappa strängar att vibrera.
Ingenting var förfärligare än tomheten efter
ruset, den stund, dä besinningen infann sig med
sina qval. Gustaf vågade icke möta dessa qval.
Bort derför, bort att ånyo tömma den
skummande glädjebägarn! Töm den i botten, töm
den fort så att du icke märker, hur äckligt
den smakar!
Det var ibland två till tre dygn å rad,
under hvilka han icke satte foten inom dörren i
sitt rum. Detta hade blifvit honom en verklig
pinoort. Här var det, som alla minnena spökade,
alla föresatser att arbeta, hoppet om ett hem,
drömmarne om lycka — här spökade Alma.
Gustaf började snart öfvergå sjelfve »Nick»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
