Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tysta, som sinnet vill söva och fånga,
staden, som slumrar i trädgårdars ånga,
skall icke skonas med sten över sten.
Kriget och havet och stormen må ryta,
fiendehänder må murarne bryta,
minnet må sopas från jordkretsens yta,
sjunka, i vågorna välvt.
Folket må dö för att lära sig leva,
folket må spärras i farornas skreva,
tvingas för livet att träla och treva,
treva i mörker och finna sig självt.
Han blott kan älska Athen, som kan hata
alla dess slöa och dumma och lata,
alla dess visa, som dådlösa prata,
alla, som »älska Athen», –
han blott, som unnar Athen en belägring,
han, som ej älskar dess vissnade fägring,
han, vars Athen är en framtidens hägring,
verklig och väldig och murad av sten.
Se, jag vill ungdomens sinnen förföra,
gjuta mitt fångande gift i dess öra,
ja, jag vill hemlandets snarkningar störa,
ja, jag vill slåss mot mitt land;
ja, jag vill trotsa ett bud av min moder,
gripa i kamp efter Attikas roder,
ställa en broder som förr emot broder,
tända en tvedräkt på Attikas strand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
