Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugosjette kapitlet - Tjugosjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mänsklighetens frigörelse i det förra århundradet från att både
i intellektuellt och kroppsligt hänseende uppgå i det rent
fysiska näringsarbetet, kan betraktas såsom en släktets
andra födelse, utan hvilken dess första födelse till en
tillvaro, som blott var en börda, aldrig hade kunnat
rättfärdigas. Sedan dess har mänskligheten inträdt i ett
nytt skede af andligt framåtskridande, en utveckling af
högre förmögenheter, hvilkas blotta tillvaro i
människonaturen våra förfäder knappt kunde ana. I stället för
det nittonde århundradets förtviflade hopplöshet, dess
djupa misströstan om framtiden, träder nu, såsom vår
tids stora tanke, det storslagna medvetandet om vår
naturs och jordiska tillvaros obegränsade
utvecklingsmöjligheter. Man har lärt sig att betrakta människosläktets
kroppsliga, sedliga och andliga förbättring från led till
led såsom det enda värdiga målet för våra
ansträngningar och offer. Vi tro att människosläktet nu först
inträdt på den väg, som leder till förverkligandet af Guds
afsikter med detsamma, och att hvarje generation måste
taga ett steg uppåt.
”Och frågen I hvad vårt hopp är, när otaliga
generationer hafva gått förbi, så svarar jag, att vägen ligger
framför oss, men dess mål är förloradt i ljus. Ty
tvåfaldt är människans återvändande till Gud, till vårt rätta
hem: den enskilda människans återvändande genom
döden, och släktets genom utvecklingens fulländning, då
den gudomliga hemligheten, som låg dold i fröet, skall
framstå i full klarhet. Med en tår för det mörka
förflutna må vi vända oss mot den bländande framtiden
och skynda framåt med beslöjade ögon. Släktets långa,
dystra vinter är tillända. Dess sommar har börjat.
Mänskligheten har sprängt sin puppa. Himmelen är
dess mål.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
