- Project Runeberg -  Ur larmet /
227

(1913) [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

opus 23

227

som dröjde i bakgårdsdörren, lyssnade,
underligt berörd. Han var musikalisk, men visste
det icke. Han lyssnade och kunde ej göra
reda för intrycket Det var så tungt och
ensamt och förtvifladt. Han ville gråta.
Skymningen blef tätare, gården svartnade, mot en
brunröd himmel restes alla de fula
fabriksskorstenarna. Och ur mörkret sjöng
Minnas späda röst, vaggvisan var en suck, en tår,
en bön, ett lifvets vanmäktiga,
ångestunder-tryckta largo.

Det fanns i staden många vackra
byggnader, parker och planteringar. Där stodo
byster och statyer omgifna af praktfulla
blomsterrundlar och där spelade
militärorkestrar utanför dyrbara kaféer och
restauranger. Vattenkonster och fontäner sprutade
och sjöngo, om kvällarna stego raketer mot
den mörkblå stjärnhimlen och läto de fallande
skotten speglas tillsammans med kajernas
lyktor och fartygens lanternor i svart och
guldormande vatten. Där var terrasser och
strandpromenader, torg och vackra teatrar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:49:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergerul/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free