Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opus 23
301
gång var hemma hos oss och som jag så
ofta talade om? Han som lärde mig klinka
litet? Han var diktare på sätt och vis, äfven
om han tog hjälp ur flaskan. Och han lärde
mig att inte tro, att jag var märkvärdigare
än andra därför att det fanns musik i mig
och ett öra som uppfattade. Jag kommer
ihåg en af de sista gångerna där ute i västra
stadsdelen. Han sade — hvar han tog sina
bilder ifrån, vet jag inte — en kväll, då vi
sutto i hans ruskiga kammare och han som
vanligt omväxlande klunkat ur buteljen och
spelat på flygeln:
— Man kan ha en åder gömd, en både
rik och frisk vattenåder, och det är en sak.
Men en annan är om den någonsin flödar
fram i ljuset i ett kristallklart och kylande
källsprång? Förstår du det?
Systern skakade på hufvudet och såg med
en moders blick på sitt barn, hvilket kröp
omkring på mattan med en boll och en
gummiskallra i händerna, under fåfänga försök att
äta dessa ting.
— Du talar så allvarligt och den där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
