Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Wrangel i hertigdömet Bremen. Sveriges politiska missräkningar i början af 1666 och underhandlingens början med Bremen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Närmaste syfiet var alltså att göra en slags reträtt.
Detta återtåg till Pommern ansåg regeringen ock
medföra, att den kunde lättare förstärka Wrängel, ty om
man nödgades angripa Danmark och enligt sitt hopp finge
förstärkningar från England, vore meningen, att Dohna
med denna och det fotfolk han kunde taga med sig skulle
gå öfver Elbe, och Wrangel antingen själf med sitt folk
förena sig med lionom eller ock låta en del kavalleri
stöta till honom.
Om man däremot icke behöfde angripa Danmark,
borde återtåget i alla fall verkställas, då man lättare
kunde kommunicera med fältherren i och för möjliga
planer.
Denna regeringens hemställan till Wrangel afsåg ej
att börja något krig, ej att anfalla Danmark »). Möjlig-
heten af ett angrepp på detta land kvarstod naturligtvis
nu såsom förut, men fortfarande betingad af ovissa för-
utsättningar.
Underhandlingen med Bremen ämnade man ej sluta,
men det ansågs lämpligare, att den numera fördes af
Dohna och bremiska regeringen i enlighet med livad förut
förordnats om admission af främmande ministrar m. m.
Närmaste anledningen till brefvet voro de inlöpande
bekräftelserna om freden i Oleve, ty skulle den händelse-
vis ej vara afsluten, borde fältherren stanna kvar i samma
ställning. . Från denna fred skulle ock tagas den mycket
torftiga prsetexten för återtåget: Med det krig, som nu
vore afslutadt, hade nämligen den föregifna anledningen
till Sveriges rustningar bortfallit2
).
’) 1 rådet yttrade den 7 Maj riksamiralen bland annat, att drot-
sen och fältherren voro xlifferente ifrån den mening, som hela den
andra delen af senaten hafver fallit uppå; ty de båda syntes liafva
de tankarne, att vi nu strax skola gå löst på Danmark». R. P.
(Bergenh.)
2
) Reger t. Wr. 4 Mnj. R. R. CARLSONS framställning (II sid.
280, 281) tämligen oklar och lätt vilseledande. Anledningen till
brefvet livilket för öfrigt ej utgjorde någon »befallning) — synes
ej. ESCHERS uppgift (sid. 459), att Wrangel 4 Maj fick befallning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
