Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Wrangel i hertigdömet Bremen. Sveriges politiska missräkningar i början af 1666 och underhandlingens början med Bremen - Majkonferenserna i Stade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta bref ledde lika litet som skrifvelsen med den
ifrågasatta föreningen med Miinster till något resultat.
Wrangel fick den 19 Maj ’) regeringens bref om åter-
tåget och svarade därpå den 28 Maj, sedan det blifvit
dechiffreradt.
Då regeringens afsigt mest gick ut på att sätta trup-
perna i säkerhet, ocli han bättre än den kunde känna situa-
tionen, sådan den för tillfället var beskaffad, så stannade
han kvar i afvaktan på vidare ordre.
Holland och Liineburg hade nämligen lagdt sitt folk
i kvartér, hvarjämte Kleilie vid sin återkomst bekräftat,
att någon fara från det senare för närvarande ej funnes.
Dessutom hade kurfursten af Brandenburg dragit sina
trupper åt Magdeburg, mot livilken stad han syntes före-
hafva något anslag.
Då sålunda någon omedelbar fara ej hotade honom,
kunde han i sin nuvarande ställning bättre vaka öfver
Danmark, hvilket han ansåg vigtigast, samt äfven obser-
vera Holland och Liineburg2
).
I den bremiska frågan hade (se sid. 92) från för-
inyndarstyrelsen en slags finalförklaring af den 21 April
afgått. Wrangel erhöll den samma den 5 Maj, men hann
ej dechiffrera brefvet före den konferens, som han enligt
regeringens3
) önskan att hålla underhandlingen uppe,
att kasta sig på Danmark, är också oriktig. Någon dylik ordre fick
aldrig fältherren. Den 2 Maj skref Jens Juel kem, att Sveriges alla
hotelser voro försvunna, och att kanslern ej ens ville kännas vid att
ka uttalat dem. Ocli den 4 Maj, att kanslerns hotelser mera torde
varit uttryck för hans personliga tänkesätt, ty större delen af rådet
var fredsälskande. Denna Sveriges fredliga tendens var en verkan
af Frankrikes bestämda hållning. EKYXELL, haiidlr. I, 143 o, f.
’) Wr. t. Seger., Bremervörde 21 Maj.
2
) Wr. t. Reger., Bremervörde 28 Maj. Holland ämnade sända
Danmark hjälp. Han bad om >kategorisk> resolution, i händelse att
han kunde hindra detta.
3
j Wrangel hade redan kort förut i förening med anhållan om
en bestämd och slutlig resolution, vid livilken det förblefve, fram-
hållit sin åsigt om gagnlösheten i underhandling, då staden ej ville
gifva efter. Wr. t. Reger., Bremervörde 23 April.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
