Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
longeperuker, med passion för sanningen — målad i
sängkammartaket — och som depenserade stora
summor på* alla slags dygder, om de blott sågo bra odygdiga
ut." — Af denna lilla läckra Lundgrenska akvarell
kan man kanske förstå hvarför han för sin del gick
utomkring akademierna, liksom att det bästa råd han
ansåg sig kunna ge ungdomarna var det, som han själf
lärt af en tysk professor (!), nämligen: "att de så
mycket som möjligt borde af hålla sig från akademien". —
Detta var i midten af förra århundradet. Hvilket råd
skall man väl lämpligen kunna ge konstungdomen nu
för tiden — år 1905? Jag bara frågar!
Ännu den dag som i dag är uppfostras
akademielevernas syn på lifvet och naturen — alldeles som i
"den gamla goda tiden" långt före Lundgren — till
väsentlig del i "lägre och högre antikskolor" (den rena
komedien!), under det att deras själar alltjämt, så godt
det nu låter sig göra, vändas i helig vördnad mot
"Syndafallet" och “Syndafloden", mot “Hagar och
Is-mael", “Saul och David", “Den förlorade sonen" och
alla de andra kända uppbyggelseämnena från det
urgamla, pröfvade och patenterade, akademiska
kostymlagret. Den gamla karusellen går och går, stampar och
stampar; melodien är evigt densamma; men allt fler
och fler ungdomar trilla ur de snurrande karosserna
eller springa beslutsamt af de vinglösa träpegaserna för
att fortast möjligt söka hjälp för sin själ och sin syn
hos de — lefvande. Detta är ett internationellt
skådespel af hög och uppfriskande komik. Akademierna
själfva märka naturligtvis ingenting eller vilja ingenting
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
