Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organisationen af konungens riksstyrelse, men hans framställning har i denna
punkt, såsom med hänsyn till afhandlingens proportioner i öfrigt är
helt naturligt, en mera skisserad karakter. G. Bergs afhandling Bidrag
till den inre statsförvaltningens historia under Gustaf den förste,
hufvudsakligen i afseende på Småland, (Ak. afh., Sthlm 1893) rör,
såsom titeln antyder, egentligen endast lokalförvaltningen, och för
mitt ämne har därur intet varit att hämta. Äldre monografier, som
äfven sträcka sig öfver denna period, äro J. A. Rehbinders Biographisk,
historisk och genealogisk beskrifning öfver svenske riks-canzlerer,
riks-cansliråd, hof- och justitiæ canslerer jämte en bifogad kårt canzli-historia
(Sthlm 1786) och S. Rosenhanes Afhandling om de fem höga
riksämbeten (Sthlm 1799). Ingendera har något värde såsom källa för
detta ämne; de notiser, som de innehålla, äro okritiskt sammanförda
från ännu äldre historiska arbeten och befinnas vid en kontroll
ytterst ofta vara felaktiga. En kortfattad framställning af Gustaf I:s
centrala finansförvaltning finner man i en Berättelse om Svenska
Kammarverket under Konung Gustaf I:s Regering af P. A. Granberg
(Vitterh. Akad:s Handl., X), men ej heller denna framställning
lämnar något användbart bidrag till frågans behandling.
Af den svenska historiska litteraturen har jag således endast
så till vida kunnat draga nytta, som naturligtvis en mängd strödda
underrättelser i speciella frågor ur den varit att hämta. Däraf följer,
att någon kritisk allmän värdesättning af de arbeten jag begagnat
icke hehöfver komma i fråga.
Min undersökning har alltså i alldeles öfvervägande grad
kommit att grunda sig på de primära källorna. Dessa äro
naturligtvis betydligt omfattande. Den bekanta satsen, att man icke
skrifver Sveriges historia efter förordningar, finner sin tillämpning
icke minst inom förvaltningshistorien, och detta naturligt nog framför
allt under ifrågavarande tidehvarf, dä skriftliga förordningar för
regeringsmaskineriets reglering endast så småningom började komma i
bruk. Materialet till en framställning af centralstyrelsens organisation
måste därföre väsentligen sammanföras på samma sätt från de
otryckta och tryckta handlingarna som från den historiska
litteraturen: i form af underrättelser angående regeringens faktiska
verksamhet i alla dess enskildheter, underrättelser tillräckligt talrika
och tillräckligt omfattande för att kunna sammanställas så, att de
medgifva slutsatser angående den existerande allmänna ordningen.
Till ett dylikt material kan man naturligtvis vänta att finna bidrag
snart sagdt inom alla de handlingar, som röra rikets inre historia
under detta tidehvarf, och det har därföre varit nödvändigt att
genomgå ett betydligt antal samlingar. Hvilka bland dessa som
gifvit något utbyte, framgår af redogörelsen för anförda källor.
Det torde emellertid vara klart, att under sådana förhållanden
fullständighet i materialsamlingen och följaktligen i framställningen
icke blir möjlig att ernå med det mått af arbete, som kan anslås
åt en afhandling af denna art. De samlingar, som jag användt,
framför allt de arkivaliska, äro så många och vidlyftiga, att en
minutiös granskning af hvarje handling ord för ord icke alltid kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
