Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538) - »kammaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Exempel finnas också på att kamrerare i eget namn utfärdat dylika
kvittenser, ehuru detta torde hafva varit sällsynt[1]. På samma
sätt blefvo äfven de kamrerare, som haft den centrala
penningeförvaltningen om hand, underkastade revision genom andra
kamrerare[2]. Det kontrollerande arbetet synes sålunda i allmänhet
hafva varit uppdraget åt dessa kamrerare såsom de mest
framstående finanstjänstemännen.
Den centrala finansförvaltningen undergick under årtiondet
efter den stora Vesteråsriksdagen obestridligen en betydande
utveckling. Men ännu saknade den verklig enhetlighet och fast
ordning.
Karakteristiskt är, att ännu ingen term fanns, som
betecknade organen för denna förvaltning såsom en kollektiv enhet.
När det talades om kammaren, så var det i en ytterst
primitiv betydelse. »Kammaren» var ett lokalt begrepp, betecknande
speciellt den kammare, där konungens och kronans medel
mottogos och förvarades. De tidt och ofta förekommande uttrycken
att »leverera in i kammaren» eller »betala ut ur kammaren»[3],
ordandet om kammarens nycklar[4], om de »i kammaren» förvarade
medlen[5], om de »i kammaren» stående kassakistorna[6] — allt
ådagalägger, att denna termens lokala grundbetydelse behärskade
språkbruket. Dock hade en viss utveckling af dess innebörd
begynt. Man kunde tala om de inkomster, som lågo »under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
