Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - ett administrativt system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarade af dem afgifna förpliktelsebref, obligationer eller
reversal[1].
En dylik skriftlig fixering af tjänstemännens plikter och
rättigheter måste principiellt sedt betraktas som ett viktigt
organisatoriskt framsteg inom den hittills så obestämda tjänsten vid
konung Gustafs hof. Reellt fick den en genomgripande betydelse
därigenom, att äfven de förnämsta af de nya tyska
tjänstemännen på detta sätt bundos vid regelmässig tjänst hos konungen.
Dessa blefvo de enda fasta regeringsorganen af högre ordning,
och det var naturligt, att de skulle träda i förgrunden framför
de simpla svenska kanslitjänstemännen och kamrerarne. I
förening med sina landsmän på de lägre posterna måste de komma
att utöfva inflytande på hela styrelsens karakter.
Så blef det då af afgörande vikt, att dessa främlingar förde
med sig idéer om ett helt nytt system för centralförvaltningens
anordning, idéer, som vid denna tid som bäst började utbreda
sig inom Tyskland. Ett system af fasta centrala ämbeten och
fasta stora ämbetskollegier hade växt upp i Frankrike och öfver
den burgundiska ättens snart sönderfallande statsbildning funnit
väg till Habsburgarnas arfländer i östra Tyskland. Kejsar
Maximilian hade på sin tid gjort omfattande försök att efterbilda det,
hans inrättningar hade, vanligen efter endast en kort tids tillvaro,
förfallit, men planerna upptogos af hans sonson Ferdinand med
större framgång[2]. Just under åren 1536 och 1537 hade denne
vidtagit flera viktiga organisatoriska åtgärder af denna art[3]. Äfven
i flera andra tyska territorier hade en liknande utveckling begynt,
mer eller mindre i anslutning till Habsburgarnas exempel[4].
Dessa principer kommo nu med Pyhy och hans landsmän
till Sverige. Konung Gustaf måste hafva känt det personliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
