Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kansliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förde med sig till sin tjänstgöring i centralförvaltningen, utföll
konungens omdöme ännu vid slutet af hans regering allt annat
än gynnsamt[1]. Men det fanns dock en utväg att skaffa de
kungliga tjänstemännen bättre kunskaper, än de svenska
skolestugorna hade att meddela, den nämligen att bereda dem tillfälle
till studier vid utländska universitet. Denna utväg användes
numera i ej ringa utsträckning. Konungen kände mycket lifligt
behofvet af verkligt skolade tjänstemän och synes beredvilligt
hafva understödt många svenska studenter vid de tyska
universiteten, företrädesvis i det uttryckligen uttalade syftet att få i
rikets ärenden tillgodogöra sig de insikter de kunde förvärfva[2].
De fingo afgifva formliga förpliktelser att efter fullbordade studier
ställa sig till hans disposition[3] och kunde af honom hemkallas,
när han så fann lämpligt[4].
Flera af det svenska kansliets mera framstående medlemmar
hade genomgått en dylik utbildning med kungligt understöd. Så
var fallet med Olof Larsson, som synes hafva vistats i Tyskland
under ett helt årtionde[5], med Mårten Helsing[6] och Göran Persson[7],
sannolikt äfven med mäster David och Andreas Olai[8]. Äfven
bland kansliets män af andra rang finner man sådana, som vistats
vid utländska universitet[9].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
