Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att åtminstone en af de tre dignitärerna alltid skulle vara hos
konungen tillstädes och vid behof sköta äfven den eller de
frånvarandes åligganden. Det kom tydligen icke i fråga att
föreskrifva, att de alla skulle ovillkorligen regelbundet tjänstgöra sida
vid sida.
Mera konkret framträder bilden af öfverste
räntmästaren. Hans ämbete var af finansiell natur och bör därföre
lämpligen betraktas i samband med kammarförvaltningens speciella
utveckling[1].
De fyra nu angifna, öfverste räntmästaren och de tre
föregående, skulle kallas sekrete råd och aflägga en särskild
förbindelse att hemlighålla hvad konungen i förtroende meddelade
dem. Titeln sekrete råd bands sålunda här vid vissa
värdigheter, och en speciell tysthetsförpliktelse ålades dess innehafvare
utöfver den allmänna rådseden. Det var såsom stadgande en
nyhet, ehuru det faktiskt så till vida icke medförde någon
egentlig förändring, som just de män, hvilka stodo antecknade såsom
innehafvare af de tre förstnämnda ämbetena, redan förut voro
sekrete råd. På liknande sätt förhåller det sig med den följande
bestämmelsen, att dessa sekrete råd skulle sammanträda till
särskilda öfverläggningar, när konungen önskade förelägga dem
någon viktigare fråga. Det var ett lagfästande af den praxis,
att de förnämsta rådsherrarne, sekrete råden, framför andra
anlitades i viktigare ärenden.
Denna trängre korporation af sekrete råd för hemliga
frågor får en ytterligare belysning genom den följande punkten.
Här stadgas nämligen för de dagliga, löpande regeringsärendena
en annan, fast konselj. Till denna rådskorporation skulle tolf
män förordnas, af hvilka alltid minst sex borde vara hos konungen
tillstädes och hålla dagliga sammanträden i en dem anvisad
kammare. En sekreterare skulle mottaga konungens propositioner
och föredraga dem för rådet samt jämte en medlem af detta
inför konungen afgifva berättelse om öfverläggningarnas resultat.
Rådet borde också föreslå personer till utförande af de åtgärder,
som det tillstyrkte konungen att vidtaga.
Den egentliga administrativa konseljen skulle alltså verka
oberoende af sekrete rådens extraordinära sammanträden.
Bestämmelserna om dagliga sessioner med föredragande, formliga
beslut och relation inför konungen gå vida utöfver hvad som
förut, äfven 1557, i Sverige kommit i fråga på detta område. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
